Hur lämnar man den man älskar, jag kommer aldrig att förstå...

Söndagkväll i den stad jag föddes, jag står i en bar med gammla vänner
Vi svor eden när vi va unga, alla för en vad som än hände..
Men det vilda livet rev mig, nån reser och nån blir kvar
Guds ära till dem som stannar och bär de döda till sin grav

Nu går jag gator genom minnen, genom spårvagnars land,
genom röken från fabrikerna innan alla jobb försvann
Och bilder från min hemnstad jagar mig i sömnen,
det här är för dom som aldrig kom fram, till andra sidan drömmen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0